Matilda, vår recensent av ungdomsböcker, ger oss sin upplevelse av David Whitleys senaste bok, Midnattsmanifestet.Boken Midnattsmanifestet välkomnar oss till Agora. En värld, där känslor kan köpas som lagliga droger på flaska, man är vuxen vid tolv års ålder och människor säljs hit och dit, som vilken vara som helst.
Lilly, flickan som vill veta mer om sitt förflutna och är tjänare åt Greve Stelli, en mycket framstående arkeolog, och Mark, pojken vars far sålde honom till dr Theophilus, bor båda som ett slags medhjälpare i Greve Stellis torn i Agora. Lilly vill ut i världen, medan Mark är livrädd för vad som finns där ute. Lilly kommer från ett barnhem, och vet ingenting om vilka hennes föräldrar är. De har båda olika förflutna, men de har en sak gemensamt:
De ska båda komma och ha stor betydelse för Agoras framtid.
Men, det är inte förrän Mark och Lilly skriver på ett betydelsefullt kontrakt som saker börjar hända, allt börjar förändras. Det är då de börjar sniffa på Midnattsmanifestet…!
Av de första ca 100 sidorna förstod jag inte så mycket. Men, de nästa 100 sidorna började jag förstå mer och mer, boken tog sig verkligen till det bättre. Sista 178 sidorna satt jag som trollbunden, kunde nästan inte sluta läsa! Underbart! Wow! Fantastiskt! Det fanns inte en sida som inte var spännande.
Boken innehöll så mycket tysta känslor. Känslor som inte fick visas. Känslor att bli beroende av…
Jag kan rekommendera den här boken till dig som är i åldern 12-14 år. Jag hade en aning svårt att hänga med i boken, så ge den lite tålamod…
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar